Med undantag för att bli berikad med barn och allt sånt där
som man naturligtvis håller högst av allt så slår den här författarresan resten
på fingrarna. Jag får stanna upp och nypa mig själv både nu och då för att ta
in att det verkligen är sant, att det händer mig. Inte för att jag inte har
kämpat för det, och inte skulle vara värd det. Herrjävlar vad jag många gånger
har jobbat i motvind. Det är min tur nu. Och jag tänker njuta av varje steg på
vägen.

I detta nu är omslagsmakandet inne i sitt slutskede. Jag är
så pirrig att det knappt går att förklara med ord. Ett proffs håller på att klä
min bebis! De som följer mig på Instagram och Facebook vet även att det i
veckan blev klart att Word Audio ska ge ut Kalla
mig Amanda
som ljudbok! Kontraktet är påskrivet, hurra! Det har varit en
dröm i så många år att mina böcker ska komma även i ett lyssnarvänligt format.

Det är andra saker som händer bakom kulisserna, och jag
hoppas kunna berätta om allting inom en snar framtid. Men något jag kan
ventilera redan nu är att min första föreläsning i rollen som författare är
gjord. Igår fick jag äntligen anledning att bära min snygga namnbricka med
jobbtiteln jag älskar att ha, när jag fick prova mina vingar hos Borensbergs
bibliotek. Det var superläskigt och superhärligt på samma gång, och jag tror
att det här är något jag lätt kan bli beroende av att göra!


Jag hoppas att det blir många föreläsningar framöver. Inte
bara för att få sprida mina böcker och mitt namn, utan för att få träffa nya
människor. Just den här föreläsningen gjorde exempelvis att jag för första
gången fick träffa deckarförfattaren Sonja. Vi hänger i samma författargrupper
på sociala medier och jag hade inte en susning om att hon skulle dyka upp i
Borensberg igår. Utöver de fantastiska blommorna hon gav mig fick jag även en
enorm kick av mötet, kollegor emellan. Jag älskar forum där jag får träffa
andra som delar min passion för skrivandet. Blommor kom även från biblioteket,
samt från min man. Som sagt, jag kan utan problem vänja mig vid det här, hehe…

Nästa vecka börjar redigeringen av boken på allvar. Och jag älskar det. Älskar det. Det här är verkligen vad jag vill göra varje dag i resten av mitt liv. Jag hoppas att du följer med på resan!